Den franske mästeranimatören Jean-François Laguionie är tillbaka på de svenska biograferna, åtta år efter storverket Tavlan (Le Tableau). Den här gången med Prinsens resa (Le voyage du prince), en sorts fristående uppföljare till Le château des singes från 1999.
Den här gången har Luguionie haft en medregissör i form av Xavier Picard och jag vet inte om det beror på någon form av kompromissande kring den konstnärliga visionen mellan dessa två, men Prinsens resa är inte lika vass som vare sig Le château des singes (mig veterligen inte visad i Sverige, åtminstone inte i kommersiell distribution) eller Tavlan. Denna gång känns det lite platt emellanåt, såväl animerings- som manusmässigt.
Med det sagt så saknar den heller inte sina stunder av briljans. Prinsens resa innehåller en del fantastiskt vackert animerade scenerier och manuset som med sina filosofiska funderingar och sin lågmälda civilisationskritik har mer släktskap med japanska Studio Ghibli än exempelvis amerikanska Disney, innehåller även det sina guldkorn.
Prinsens resa utspelar sig i en värld befolkad av apor och handlar om den åldrade prinsen Laurent som under en expedition för att upptäcka eventuella andra länder i världen går genom isen och spolas i land på en strand i ett främmande land.
Han upptäcks av den nyfikne pojken Tom och tas om hand av dennes föräldrar, som är forskare som uteslutits från sitt lands vetenskapsakademi för att de fört fram teorier om att just deras sort av apor inte är den enda i världen.
De tar om hand och vårdar prinsen, men håller honom samtidigt fången för att studerar honom som ett vetenskapligt objekt en gång för alla ska kunna bevisa att deras bespottade teorier var korrekta.
Den ende som behandlar prinsen mer som ett subjekt och också lär sig att tala hans språk är pojken Tom. Prinsen övertalar Tom att ta med honom ut från fångenskapen och visa sin värld. Nyfiket och storögt får prinsen först en idealiserad bild av den tekniskt avancerade staden och civilisationen, men bilden blir snart mer komplex. Under ytan visar det sig vara ett stelbent samhälle som binds samman med rädsla och konsumtion som ledord.
Prinsens resa är en resonerande och stillsam berättelse som behandlar flera aktuella ämnen och riktar civilisationskritik främst mot våra västerländska samhällen. Möjligtvis försöker den få in för många olika ämnen, framför allt med tanke på att det är en familjefilm men också för att en det smugit sig in en del banaliteter och bara halvtänkta tankar i manuset.
Men det sammantagna intrycket av Prinsens resa blir ända utan tvekan sevärd!
BleuBlancRouge 