En bra avslutning men inte utan lite bitter eftersmak

Så fick då Sverige till slut en seger även i detta EM, Zlatan Ibrahimovic bjöd på ännu ett drömmål och Frankrike gick trots förlusten vidare till kvartsfinal. Det låter som den som läget var i mina ögon perfekta avslutningen av gruppspelet i grupp D och jag borde med andra ord inte ha något att anmärka på. Men jag är ändå inte fullt tillfreds. Inte minst för att det känns lite bittert att Sverige plockade fram det riktiga fina spelet när det egentligen inte gällde något. Det var liksom så dags då. Den gedigna insatsen, främst i andra halvlek, gör att förlusterna mot England och Ukraina svider ännu mer. Som det nu utvecklade sig så hade det räckt med en poäng i någon av de matcherna för att ta sig till kvartsfinal, förvisso på Frankrikes bekostnad, men ändå. Nåja, jag får försöka glädja mig åt att Sverige slapp den holländska och irländska nesan att få lämna turneringen utan någon poäng överhuvudtaget.

Den andra anledningen till den bittra eftersmaken till kvällens match var den extremt bleka och viljelösa figur som Frankrike visade upp. Om det inte sker en rejäl skärpning som kommer det inte att finnas en skugga av en chans för Frankrike att ta sig vidare från kvartsfinalmötet med Spanien på lördag. Uppgiften är naturligtvis vis svår nog även om Frankrike skulle spela på toppen av sin förmåga, men med det här spelet? Inte en chans! Men nu har coach Laurent Blanc några dagar på sig att gjuta nytt mod i truppen och jag har svårt att tänka mig att laget inte kommer att åtminstone spela bättre då än vad det gjorde i kväll. Jag tänker med glädje tillbaka på VM 2006 då ett Frankrike som fram tills dess hade haft problem att få spelet att stämma slog ut ett favortittippat Spanien med 3-1 i åttondelsfinalen. Vågar vi hoppas på något liknande på lördag? Då måste nog Samir Nasri fullt ut blomma ut och verkligen bli den nye Zidane som han kallades för när han slog igenom.

En ovan känsla

Kvällens tröja är framplockad. Som synes lite skrynklig, men den får duga. Om inte annat så är det ett passande uttryck för den ambivalens jag känner inför kvällens match. Under normala omständigheter hade det naturligtvis inte varit någon som helst tvekan om att jag hade hållit på Sverige. Men när nu Sverige redan är borta från chansen till avancemang och en svensk seger skulle kunna leda till att även Frankrike, det landslag som närmast efter det svenska är det jag håller mest på, elimineras känner jag att det den gär gången för min del är Frankrikes intressen som väger tyngst. Alltså är det en fransk och inte en svensk tröja jag kommer att ha på mig när matchen kickar igång 20.45.

Jag hoppas naturligtvis på en bra match och att Sverige gör en bra insats, men jag skulle bli ännu mer besviken än vad jag redan är efter Sveriges förlust mot England om även Frankrike fick lämna turneringen efter i kväll. Därför hoppas jag att det går bra, men inte för bra, för Sverige, om ni förstår vad jag menar. Ett oavgjort resultat, som skulle betyda att Frankrike går vidare, kanske vore det allra bästa, även fast det skulle betyda att laget förmodligen blir grupptvåa och i så fall får regerande världs- och Europamästaren Spanien i kvartsfinalen. Om Frankrike vinner gruppen ställs de nämligen mot det andra av de två fotbollslandslag som jag håller på efter Sverige, nämligen Italien. Det är bättre om Frankrike och Italien möts först i finalen. Som i EM 2000 och i VM 2006. Så när jag tänker på det så hoppas jag nog på oavgjort i kväll. Jag kanske ska ha på mig en svensk tröja under den franska?

Nu blir det BleuBlancRouge för hela slanten resten av mästerskapet

Först och främst vill jag lyfta på hatten och hylla det svenska laget för en hjältemodig insats i matchen mot England. I motsats till i matchen mot Ukraina så förtjänade den här gången laget verkligen inte att förlora, men så grym kan idrotten vara och det är inte alltid spelet på planen omsätts i ett rättvisande slutresultat. Ändå började ju kvällen så bra med en stabil och härlig seger för Frankrike (att det var PSG:s Jérémy Ménez som visade vägen med det första målet gjorde naturligtvis inte saken sämre i mina ögon) mot Ukraina och när Olof Mellberg nickade in det där svenska 2-1-målet i matchen mot England kändes det verkligen som att det här skulle bli en fotbollskväll utöver det vanliga. Men säg den lycka som varar för evigt. Det enda lilla positiva i bedrövelsen över det svenska uttåget ur turneringen är att jag nu inte behöver känna mig minsta kluven (vilket jag förvisso inte skulle ha gjort eftersom jag självklart håller på Sverige i alla lägen då minst lilla hopp lever) inför matchen mot Frankrike på tisdag, Kalla mig gärna förrädare men nu när Sverige inte har någon möjlighet att ta sig vidare kommer jag att hålla fullt ut på Frankrike. Jag vill absolut inte att Sverige i det här läget ska medverka till att även Frankrike blir utslaget. Det vore maximalt trist om både Sverige och Frankrike skulle få resa hem redan efter gruppspelet. Jag känner dessutom att Frankrike har en rejäl chans att gå riktigt långt i turneringen. Så jag hoppas att Sverige gör en riktigt bra match, men att slutresultatet ändå blir att Frankrike går vidare. Det är klart: det allra bästa vore kanske om Sverige vinner matchen, för att slippa nesan att inte vinna någon match i turneringen, och att England samtidigt slår Ukraina. Då går ju Frankrike vidare ändå. Men så skulle å andra sidan skulle då England vinna gruppen och Frankrike sålunda få en på pappret vassare kvartsfinalmotståndare. Nej, jag lutar nog trots allt åt att jag hoppas på fransk seger även i matchen mot Sverige. Som sagt kalla mig gärna förrädare, men när Sverige inte längre har någon möjlighet att göra det så ser jag gärna att Frankrike går hela vägen till guldfirandet den 1 juli. Allez, Les Bleus!

Bedrövelse!

Så mycket för mina positiva vibbar inför kvällens EM-matcher. Frankrike gjorde i och för sig en skaplig match mot England och var det något starkare laget, men 1-1 lämnar trots allt ett nja som mest bestående intryck. Men när det gäller Sveriges insats mot Ukraina finns det inga förmildrande omständigheter. Ukraina vann som jag ser det fullt rättvist och som Milan-fan kan jag inte annat än att glädjas åt att det var Milanikonen Andrej Sjevtjenko som gjorde de Ukrainska målen. Att det var denne gentleman som fällde Sverige i kväll gör smärtan och svedan lite lättare att uthärda.

Kvällens resultat gör att det ser svårt ut för min dröm om att det ska bli Sverige och Frankrike som går vidare från gruppen att kunna uppfyllas. Inte minst eftersom det nu ser ut som att Sverige kommer att behöva slå både England och Frankrike, men än är allt möjligt. Fast det orkar jag inte tänka på just nu. Nu gäller det att så snabbt som möjligt bli av med besvikelsen och den bittra smaken i munnen efter den svenska förlusten. Och lite kan jag nog trots allt glädjas åt den franska poängen, även om det är en klen tröst i skenet av den svenska förlusten. Viktigt att tänka på är att det väntar två nya, härliga EM-matcher redan i morgon kväll. Och så är det faktiskt att jag tycker att varje stort mästerskap är riktigt, riktigt kul oavsett vad Sverige hittar på eller ens är med. Men det är klart att det är en angenäm extra krydda om det går bra för Sverige, något annat ska jag inte påstå.