Franska Netflixfilmen Snyggingar (Mignonnes i original) är världens just nu förmodligen mest omdiskuterade film. Många röster om bojkott av den och Netflix som helhet har höjts och nu blir den dessutom rättssak i Texas. Anledningen är att den anklagas för att sexualisera barn – vilket är ironiskt med tanke på att sexualiseringen av barn är exakt vad filmen kritiserar, något som verkar gått kritikerna förbi.
Eller så är det så att många av kritikerna inte sett filmen? Stormen kring den inleddes nämligen innan den släppts. Då reagerade många, med rätta, på den utmanande och med tanke på filmens budskap synnerligen illa valda bild man valt att marknadsföra den med – vilken för övrigt Netflix bett om ursäkt för.
Helt klart är att Snyggingar är en rejäl vattendelare till film. För egen del tycker jag att den är både starkt problematiserande och problematisk, men lutar över till dess fördel i min bedömning.
I det stora hela tycker jag att det inte går att ta miste på att regissören Maïmouna Doucouré står på de skildrade flickornas sida och att hennes uppsåt att sätta luppen på och kritisera sexualiseringen av flickor i dagens samhälle är ärligt. Det problematiska uppstår i den gråzon hon rör sig när det gäller hur man kan illustrera problemet utan att själv gå över gränsen och bli en del av det.
Allra oftast tycker jag att hon klarar den balansakten bra, men det går att sätta frågetecken kring hur hon väljer att filma en del av scenerna. Oavsett hur det är med det så är det med en stor klump av obehag i magen men ser de scenerna utspela sig – vilket naturligtvis är den avsedd effekten med dem.
Bortom kontroverserna är detta också en film om några unga flickors vänskap och starka vilja att få gå sin egen väg genom livet. Huvudpersonen, den blyga elvaåringen Amy, bor med sin mamma i en parisförort. Hennes liv är starkt präglat och styrt av traditioner och sedvänjor från det Senegal där de har sina rötter. Men via nya kompisar krockar det traditionella liv hon uppfostras för med det modernt och i många fall gränslösa samhället utanför det.
Amys liv börjar gradvis förändras när hon stöter samman med och så sakteliga börjar lära känna de jämnåriga tjejerna i dansgruppen snyggingarna. De högljudda och kaxiga tjejerna gör starkt intryck på henne och snart blir hon en del av deras dröm att vara med i och vinna en stor, lokal danstävling.
Idéer och inspiration till det de hoppas ska bli ett vinnande dansnummer hittar de i utmanande dans- och musikvideos på nätet och utan hjälp av vuxna förebilder och i varandes i det känsliga gränslandet mellan barn- och ungdom får de svårt att försvara sig mot och läsa av det som den sexualiserade västerländska kulturen överöser dem med.
Jag ser Snyggingar som en i sina bästa stunder stark film som sätter fingret på några väldigt problematiska saker i vårt samhälle. Var Maïmouna Doucouré har sitt hjärta i berättelsen råder det enligt mig inget tvivel om, men som sagt lämnar några av filmens scener en del i övrigt att önska i hur de är utförda.
BleuBlancRouge 