Ligacupmästarnas mästare!

Efter den mycket bistra och tunga förra veckan med först uttåg ur Champions League efter förlust mot Chelsea med minsta möjliga marginal och så förlust i ligaspelet mot Lyon på det var det en enorm tillfredsställelse att i går kväll få se PSG tillbaka i vinnarspåret igen. Och inte nog med det så innebar segern dessutom att säsongens första riktiga (jag räknar inte den mer symboliska titel som vanns i försäsongsmatchen mellan ligamästaren och cupmästaren) titel. Gårdagens match var nämligen finalen i den franska ligacupen och PSG vann den, inför fullsatta läktare på nationalarenan Stade de France, med 2-1. PSG spelade dessutom riktigt bra, framförallt i den första halvleken, och vann fullt rättvist. Även om det var med lite hjälp från domarhåll, det måste erkännas. Den straff som Cavani gjorde 2-0 på var minst sagt tveksam.

Extra skön (och viktig) var segern eftersom det var ett snabbt revanschmöte med Lyon och att det var just Edinson Cavani som fick göra båda målen och bli matchvinnare. Ingen, utom möjligtvis coachen Laurent Blanc, har fått utstå lika mycket kritik och bära lika mycket ansvar för de där två tunga förlusterna i förra veckan än Edinson Cavani. Förhoppningsvis får detta det att lossna ordentligt för honom nu för PSG behöver en Edinson Cavani i form och med självförtroende för att på ett bra sätt klara sig genom perioden med Zlatan Ibrahimovic skadad och borta från plan. Vissa verkar redan ha räknat in ligatiteln som klar men det behövs faktiskt två segrar till på de återstående fem matcherna för att den verkligen ska bli det. Såvida inte jagande Monaco åker på något poängtapp under sina avslutande matcher men det ska vi nog inte räkna med. Men det är klart att jag hoppas på en hjälpande hand från Nice i lagets derby borta mot Monaco i morgon. Skulle Nice till och med gå och vinna kan PSG säkra ligatiteln i matchen mot Evian hemma på Parc des Princes på onsdag. Drömma kan man såklart, och PSG:s klubbmotto är trots allt rêvons plus grand.

För tillfället fortsätter jag att njuta av att klubbens fjärde titel i ligacupen är säkrad. Det är dessutom ett rekord. Inget annat lag har vunnit titeln fyra gånger. I morgon eftermiddag kommer jag att hålla ett öga på matchen Monaco-Nice och efter det kan det vara dags att blicka fram emot matchen mot Evian på onsdag och eventuellt oroa mig lite över att just Evian varit ett lag som PSG haft det lite besvärligt med, framförallt på bortaplan. Förutom Lyon så är det bara just Evian som slagit PSG i ligaspelet denna säsong. Men det där får som sagt vänta. Nu är det att fira ligacupsegern som gäller. För att citera det den unge anfallaren Lucas sa efter att förra årets ligatitel säkrats (i Lyon faktiskt): Champions, mon frère!

Pa pa pa pa pa Pastore!

Jag har fått en ny hjälte! SuperJavier Pastore, vilken kille! Han låg bakom båda målen, gjorde det första på egen hand och slog sedan den briljanta frisparken till Christophe Jallet som inte gärna kunde missa att trycka in det andra – och kunde med lite flyt ha gjort några mål till (ta bara stolpträffen i den första halvleken). 2-0 mot ett bra Lyon var ett styrkebesked. Det nya PSG är nu i ensam serieledning och vi fans befinner oss uppe i det blå. Det är ohyggligt långt kvar innan mästerskapsbucklan ska delas ut i maj, men det ser riktigt, riktigt bra ut. Och drömma måste man få.

Matchen mot Lyon blev precis så bra som jag hade hoppats på. Att det blev seger för Paris var helt i sin ordning och helt rättvist, men 2-0 är ett resultat som inte riktigt speglade matchen. Om man ser på det antal riktigt heta målchanser som båda lagen skapade så hade 4-2 eller 5-3 varit ett mer rättvisande resultat. Men jag tar så gärna en seger med 2-0. Nu är det dags att gå och lägga sig – och det är inte alls omöjligt att jag kommer att drömma om SuperJavier Pastores fotbollskonster.

Allez Paris Saint-Germain, Gagnez Paris Saint-Germain!

Det är sannerligen inte ofta mitt älskade PSG är inblandat i ligamatcher av det här slaget och av den digniteten. Visst, de två matcherna mot Marseille varje år har alla en air av VM-final över sig oavsett tabelläge för endera laget, men det här är något annat. Ettan mot tvåan. Uppstickaren mot den mest dominanta klubben i ligans historia. När PSG och Lyon drabbar samman inför sedan länge utsålda läktare på Parc des Princes i kväll har det hela på förhand en känsla av årets match över sig. Det är nu det nya PSG ska visa vad det går för. Att möta ett pånyttfött och titelhungrigt Lyon (de har ju efter sju raka ligasegrar missat guldet tre år i rad) blir det första riktigt stora testet för PSG. Och jag ser fram emot det på samma sätt som ett barn på julaftonsmorgonen längtar efter att få öppna julklapparna. Det är annars en förhållandevis ny situation för mig. Jag har en viss faiblesse för mer eller mindre kroniskt hopplösa och underpresterande huvudstadslag (mitt svenska favoritlag i fotboll är Hammarby, så ni fattar…). Men jag slutar aldrig att hoppas och ibland inträffar faktiskt mirakel (Hammarby vann ju till exempel SM-guld 2001). Oljemiljarderna från de nya stenrika ägarna från Qatar har spätt på hoppet om ett liknande mirakel i den franska ligan.

Förra helgens seger med 3-0 borta mot då tidigare obesegrade serieledaren Montpellier bidrog inte direkt till att dämpa mina förväntningar inför kvällens match. Det har tagit lite tid, mn nu känns det som att lagbygget PSG håller på att falla på plats. 400 miljonersförvärvet Javier Pastore gjorde två mål och har sannerligen snabbt börjat att göra rätt för den hissnande investeringen. Han är såklart en nyckelfigur i kvällens match. Mycket viktigt är också att mittförsvaret (förmodligen Lugano och Camara) kan hålla koll på en stekhet Befétimbi Gomis (tillbaka i den franska landslagstruppen efter en lite tyngre tid) och den aldrig ofarlige Jimmy Briand (som i Rennes hade en ovana att ofta avgöra mot just PSG). Överlag rör det sig om två på pappret synnerligen starka lag där alla spelare har spetskompetens nog för att bli matchvinnare. Med andra ord, det finns goda möjligheter till att det kommer att utveckla sig till en riktig höjdare till match. Förhoppningsvis med ett lyckligt slut. Ska vi säga 3-2 till PSG? Matchen börjar klockan 21.00. Vilken dröm det hade varit att få vara på plats, nu får jag nöja mig med att se den på plats i tv-soffan (den visas på Viasat fotboll). Det är inte fy skam det heller. Ici c’est Paris!