RSS Flöde

Etikettarkiv: Pars vite reviens tard

Jag blir hellre jagad av Vargas

fred vargas

Så har det äntligen blivit dags för ett av de här alltför sällan förekommande boktipsen.  Det rör sig om den obestridda franska deckardrottningen Fred Vargas bok Un lieu incertain som gavs ut i original 2008 och som nu är aktuell i svensk översättning under titeln Okänd kontinent.

Den, eller för alla del vilken som helst av de övriga Fred Vargas-deckarna, är ett ypperligt alternativ för den som kanske börjar tröttna på att läsa deckare eftersom väldigt mycket i den veritabla flodvåg av sådana som ständigt nästan överflödar bokmarknaden följer ungefär samma mönster och tenderar att vara ganska likt till innehållet.

Fred Vargas spänningsromaner representerar något annat. Med sitt speciella språkbruk och sin vana att blanda in folktro och urgamla skrönor i intrigerna har hon mutat in sitt helt egna deckarrevir. Fred Vargas skriver på ett avigt och eftertänksamt sätt sällan tar den rakaste vägen från punkt a till b och jag skulle ljuga om jag påstod att det var kärlek vid första ögonkastet när jag läste min första Vargas-roman (som var Budbäraren för övrigt).

Det tog en liten stund för mig att komma in i hennes karaktäristiska språk. Men när jag väl gjorde det var jag som som uppslukad. Det finns en närmast oemotståndlig underfundig humor i hennes språk och det filosofiska stråk som är tydligt i alla hennes böcker är synnerligen tilltalande. Så låt dig inte skrämmas av det aningen omständliga akademiska anslag (hon är trots allt utbildad historiker och arkeolog) som hennes språk emellanåt också har, när man väl kommer in i det det tänker man snart inte på det.

Hennes persongallerier, med hjälten kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg i spetsen, följer samma mönster som hennes språk och det tar en stund även att komma dem inpå livet. Men det är samma sak där. När man väl gör det är det bekantskaper man som läsare inte vill vara utan.

Okänd kontinent är på alla sätt en typisk Fred Vargas-deckare som innehåller alla de beståndsdelar och ingredienser som jag har varit inne på. Berättelsen tar sin början i London där Adamsberg och en kollega är på konferensbesök då ett makabert fynd görs utanför en gammal kyrkogård. Inte långt efter det att Adamsberg kommer hem till Paris sker där ett bestialiskt mord. Ganska snabbt anar Adamsberg på sitt intuitiva sätt att de två helt skilda händelserna kan ha ett samband. Frågan är bara vilket? Det finns bara en sak man kan vara säker på: att inget är som man inledningsvis kanske tror.

Fred Vargas romaner är en synnerligen udda, men vacker, blomma i deckarfloran. Jag hoppas att många fler svenskar kommer att upptäcka henne. Miljontals fransmän kan väl ändå inte ha fel, eller hur?