Kan man älska ett varuhus version 2.0

Nyss hemkommen från ett besök i ett högsommarvarmt Paris har jag anledning att uppdatera den ranking av mina favoriter bland den franska huvudstadens FNAC-butiker som jag publicerade här på bloggen förra året. Som den FNAC-oman jag en gång för alla nu är tillbringade jag en inte oansenlig del av Parisvistelsen i just FNAC-lokaler.

Det har onekligen hänt en del på FNAC-fronten under de knappa två år som gått sedan jag var i Paris senast, vilket föranleder den uppdatering av min personliga ranking som jag nu ska presentera.

1. FNAC LA DÉFENCE (En ny favorit. Bra utbud av såväl filmer som skivor och böcker i rymliga och fräsha lokaler över flera väningsplan. Butiken är dessutom belägen i det moderna, häftiga och lätt futuristiska köpcentret CNIT. Stort plus också för att butiken även har öppet på söndagar).

2. FNAC MONTPARNASSE (Håller stilen sedan sist. Liknar på många sätt butiken i La Défence men får nöja sig med andraplatsen på rankingen eftersom den inte har öppet på söndagar)

3. FNAC ITALIE 2 (Min ”hemma”-butik i Paris. Ligger i köpcentret Italie 2 invid Place d’Italie, bara hundratalet meter från det hotell där jag alltid bor när jag är i Paris. En ganska kompakt butik som har ett brett utbud men som kanska allra mest i imponerar när det gäller avdelningen film. Brände stor del av min reskassa här).

Förändringar sedan sist är att min tidigare absoluta favoritbutik FNAC CHAMPS-ÉLYSÉES har tappat mark. Den har förvisso fått en rejäl ansiktslyftning sedan sist och är verkligen superfräsch, men utbudsmässigt har den tappat till det sämre. Det är den FNAC-butik som tydligast bär spår av krisen inom både film- och musikindustrin. Det yttrar sig i att utrymmet för och utbudet av film och musik kraftigt har minskat i butiken. I gengäld har den förvisso fått en liten bokavdelning men det som verkligen lyfts fram i butiken numer är spel. Inget ont i det, men det är inte riktigt mitt intresseområde. Som alla andra FNAC-butiker så är den naturligtvis alltjämt väl vär ett besök men faktum är att jag nog nu främst skulle rekommendera ett besök på närliggande Virgin Megastore för den som vill handla film, musik eller böcker på mäktiga Champs-Élysées.

Även FNAC LES HALLES har förlorat sin plats på listan. Jag var förvisso inte inne i butiken den här gången så den kanske håller stilen. Däremot är hela området kring de gamla hallarna än mer rörigt än vanligt på grund av att det är föremål för ett minst sagt omfattande restaureringsarbete. En nödvändig ansiktslyftning som säkert kan föra med sig att butikerna i köpcentret per automtatik kommer att kännas trevligare. Så FNAC LES HALLES kanske snart är tillbaka på min topp 3 över Paris FNAC-butiker.

Livet måste forsätta även i skuggan av det ofattbara

Vid lunchtid i fredags kom jag efter ännu ett morgonpass på jobbet hem. I huvudet hade jag en idé om ett glatt blogginlägg om FNAC:s beslutade utvidgning. Jag skulle bara ta en nödvändig tupplur på halvannan timme, sedan skulle jag slå mig ner vid datorn och sätta det där blogginlägget i huvudet på pränt. Var det tänkt. Det jag vaknade upp till var som en helt ny värld. De första uppgifterna om bombdådet i Oslo hade just kommit och i takt med att de ofattbara och tragiska (räcker det ordet för att ens börja beskriva det som hände?) händelserna på Utøya fortlöpte och omfattningen av dem blev kända kändes allt vad FNAC heter mer och mer futtigt. Jag blev fast framför tv:n, radion och datorn långt in på natten för att hänga med i nyhetsflödet. Hela tiden med samma känsla av tilltagande overklighet som den 11 september 2001. Precis som då kunde vi ju i direktsändning följa hur en redan nog dramatisk och tragisk händelse utvecklades till något ännu värre, långt bortom allt man ens kunnat föreställa sig. Helt ogreppbart och fasansfullt.

Även gårdagen handlade till allra största del om att följa rapporteringen från Norge. Med stigande förskräckelse och samma känsla av overklighet blev hela vidden av vad som hänt klar. Eller hela vidden, förresten. Den har vi väl inte koll på än? Och förstå kommer vi väl aldrig riktigt att göra.

Jag kan inte direkt påstå att det är lättare att greppa och förstå det hela i dag, eller att den där känslan av overklighet skulle ha börjat klinga av. Men jag har kommit fram till att det trots allt är så att ett av de bästa sättet att hedra minnet av de som fick sätta livet till i mötet med den ofattbara ondskan är att försöka att i så stor utsträckning som möjligt återgå till det normala, att fortsätta att leva som innan och inte låta ondskan och terrorn få nå sitt mål. Jag menar inte att vi ska sopa allt under mattan och låtsas som att inget har hänt. Det är det sista vi ska göra. Vi ska självklart dra lärdom av det hela. Minnas det hemska och hedra dem som i fredags fick sätta livet till, liksom alla de som genom åren har blivit offer för terrorism i alla dess former och alla göra allt vad vi kan för att det inte ska ske igen. Vi kan alla dra vårt strå till stacken, hur litet och obetydligt det än kan tyckas, i kampen för att kärlek, förståelse och ömsesidig respekt i längden ska segra. Det ska inte behöva finnas något vi mot dem.

Men livet måste gå vidare, även om det än en gång är i skuggan av det ofattbara, och ett av de bästa sätten att förneka ondskan någon makt över oss är att i bästa möjliga mån så snabbt som möjligt återgå till det normala. Att känna att det trots allt går att glädja sig över sådant som i det stora hela är obetydliga småsaker. Som till exempel att FNAC antagit ett framtidsmanifest som innebär en expansion. Något som såklart gläder oss FNAC-omaner. Det känns naturligtvis fortfarande futtigt att beskriva detta i några sprudlande glada ordalag, men nog känns det som en god nyhet att FNAC planerar att inom de fem närmsta åren planerar att öppna 80 nya butiker i Frankrike. 30 i utkanten av de större städerna och 50 i medelstora städer. En i sammanhanget liten god nyhet, men dagar som denna tages sådana emot med stor tacksamhet. Och som sagt livet måste gå vidare, annars har de onda krafterna vunnit – och det får verkligen inte ske!

Kan man älska ett varuhus?

Hej! Jag heter Mattias och jag är FNAC-oman. Det är bara att erkänna. Mönstret är tydligt. Det första jag gör när jag kommer till Paris, efter att ha checkat in på det lilla och oansenliga hotell vid Place d’Italie som jag har kommit att betrakta som mitt hem i Paris, är att ta métron från Place d’Italie till Charles de Gaulle-Etoile – jag tar alltid 6:an eftersom man då slipper byta vid kroniskt överbelamrade Concorde eller Franklin D. Roosevelt, även om restiden kanske blir längre – och sedan promenera längs Champs-Élysées ner till FNAC-butiken (efter kanske halvannan timme där brukar nästa stopp bli PSG-butiken några hundra meter längre ner på andra sidan paradgatan, så’n vanemännsika är jag…). Under min nyligen avslutade semester i Toscana gjorde jag och min fru en dagstur till Florens. En liten utflykt som jag verkligen såg fram emot, inte bara för all berömd konst och stadens mytomspunna skönhet – eller för att Florens glassfestival just då pågick för fullt – utan också för att Florens är en av de få städer i Italien som har ett FNAC! Nu visade det sig att FNAC låg en bit utanför staden och att det skulle ta cirka 40 minuter med buss, enkel resa, att ta sig dit så det blev inget FNAC-besök. Lite motvilligt lät jag mig övertalas om det orimliga i att lägga så stor del av några timmars besök i Florens på att åka buss till ett köpcenter. Hon hade såklart helt rätt, men nog smärtade det lite. Nu fick vi en riktigt trevlig vistelse i Florens ändå, så jag är mycket nöjd. Men det är klart, jag hade hemskt gärna kunnat lägga FNAC i Florens till den rad av olika FNAC i världen som jag har besökt. En rad som i skrivande stund omfattar Bryssel (mitt första FNAC som därmed har en speciell plats i mitt hjärta), Milano, Nice, Marseille – och då Paris. Här tänkte jag nu bjuda på min topp tre-ranking (jag är inte bara FNAC-oman utan listoman också…) över Paris FNAC-butiker.

1. FNAC CHAMPS-ELYSEES (Ingen överraskning att den placerar sig etta med tanke på min beskrivning över hur mina Parisbesök brukar inledas. Synnerligen bra sortiment när det gäller skivor och filmer och en strategiskt placerad cafédisk för nödvändiga pauser i botaniserandet i det franska audiovisuella populärkulturella utbudet. Dessutom har jag fåt en känsla av att prisnivån faktiskt är aningen lägre här än på de övriga FNAC-butikerna. Dock är avsaknaden av en bokavdelning ett minus)

2. FNAC MONTPARNASSE (Bra belägen på trevliga Rue de Rennes och har i motsats till butiken på Champs-Élysées en bokavdelning. Skiv- och filmavdelningarna är dock inte lika välsorterade. Charmig planlösning över flera plan)

3. FNAC FORUM-LES HALLES (Är väl egentligen den största butiken och den har välsorterade skiv-, film- och bokavdelningar. Jag kan dock inte låta bli att tycka att hela Les Halles-komplexet är ganska osexigt och det drar ner helhetsintrycket. Brukar dock, naturligtvis, hamna även här vid alla Parisbesök)

Summa summarum är dessa tre butiker, eller kanske främst deras frestande utbud, ansvariga för åtskillig ångest när det gäller att hålla sig inom gränserna för tillåten vikt på bagaget inför hemresan.