RSS Flöde

Etikettarkiv: feelgood

Oemotståndlig feelgood med djup, värme och härlig Parisatmosfär

Postat den

Den franske författaren Marc Levy är sedan länge stor stjärna på hemmaplan. Sett i rena försäljningstal har han ingen inhemsk överman i modern tid och han finns översatt på ett fyrtiotal språk och hans böcker har nått stora framgångar i vissa andra länder, men i Sverige har han aldrig fått något genombrott.

Succédebuten Et si c’était vrai… från 2000 gavs ut på svenska under titeln Om det ändå vore sant året efter och även uppföljaren Oú es tu? från 2001 fick en svensk utgåva under titeln Var är du? 2003. Ingen av dem gjorde något större väsen av sig här och sedan har det varit stopp i den svenska utgivningen av hans böcker på svenska. Till förra hösten vill säga då hans roman Elle et lui från 2015 gavs ut här under titeln PS från Paris.

Förhoppningsvis får fler här upp ögonen för hans medryckande författarskap nu för det är det värt. Och PS från Paris är en lysande väg in i det för visar han sig från sin allra bästa sida. Det här är i mina ögon feelgood av allra högsta märke, toppenbra som sällskap i hängmattan, hammocken eller vilken favoritläsmöbel du nu än må ha så här när sommaren visar sig från sin finaste sida. Eller för all del att kura ihop sig med inne under en regnig dag för den delen.

Marc Levy skriver som med lätt hand och mycket medryckande. Oftast med ett stråk av smärta i klangbotten men på et sätt som ändå för läsaren att sitta med ett leende på läpparna. Det är feelgood vi pratar om och med det följer självklart ett viss mått av förutsägbarhet men Marc Levy har ett välutvecklat sinne för att krydda denna förutsägbarhet med en hel del oväntade historieförvecklingar också. I PS från Paris lyckas han extra bra med det.

För att vara feelgood har PS från Paris även ett oväntat karaktärsdjup och några vändningar i berättelsen är direkt gripande. Grundstoryn är enkel. Den kända brittiska skådespelaren Mia som när hennes nya film just ska ut ledsnar på livet i London med sin otrogne man – och tillika hennes motspelare i filmen – och tar sin tillflykt till en restaurangägande vän i Montmartre för att komma undan allt vad hennes kändisskap heter.

I Paris bor sedan några år den amerikanske författaren Paul som hankar sig fram men som ännu inte nått någon större succé. Förutom i Sydkorea av alla ställen. Han har dessutom ett långdistansförhållande med sin sydkoreanska översättare. Nu vill Pauls förläggare att han ska åka till Sydkorea för en promotionturné men den flygrädde Paul tvekar.

De lever väldigt olika liv men via vänners försorg och en dejtingsida på nätet är deras vägar, de själva ovetande om det, på väg att korsas och med det tar deras ny en ny riktning.

Det är svårt att komma förbi den brittiska succéfilmen Notting Hill som referens och med tanke på att vi då pratar om en av de bästa och mest populära romantiska komedierna på film någonsin är det egentligen inget annat än ett gott betyg för PS i Paris. Det här är nämligen ingen billig eller blek kopia.

PS i Paris är lika välskriven, med lika älskvärda karaktärer och ett liknande driv i berättelsen. Med den avgörande skillnaden att den genuina och oemotståndliga atmosfär den är sprängfylld av inte är av den londonska hipsterstadsdelen utan det mer kitschiga men charmiga parisiska Montmartre.

Den här boken var det verkligen ett sant nöje att läsa!

Finstämd fransk feelgood

Årets upplaga av Bok- och biblioteksmässan i Göteborg inleds i dag och traditionsenligt uppmärksammar jag det här på bloggen med att tipsa om en bok: i år Drömlistan (La chambre des merveilles i original) av Julien Sandrel. Hemma i Frankrike gavs den ut förra året medan den svenska översättningen funnits ute sedan i somras.

I fallet Drömlistan pratar vi om välskriven melankolisk fransk feelgood, alldeles utmärkt som sällskap i läsfåtöljen så här när hösten på allvar börjar göra sig påmind. Den handlar om den ensamstående Parismamman Thelma vars liv bryskt välts över ända en till synes helt vanlig morgon. Hennes tolvårige son Louis råkar ut för en trafikolycka och hamnar i koma.

En dag hittar hon en anteckningsbok på hans rum. Den visar sig innehålla en lista över saker han drömmer om att göra. Thelma beslutar sig för att genomföra sakerna på listan i hans ställe, i fall han aldrig skulle vakna upp igen. Det handlar om saker som för henne en bra bit utanför sin komfortzon men samtidigt in i sig själv.

Drömlistan är ytterst en berättelse om det starka bandet mellan en mor och en son, en övervägande insiktsfullt författad sådan därtill. Det finns förvisso ett visst mått av banal melodram insprängt i den lite drygt 200 sidor tjocka boken, men jag tycker att den romandebuterade författaren Julien Sandrel överlag håller detta i schack. Och Drömlistan bjuder också i sina bästa stunder på psykologiskt djup.

Han skriver medryckande och med en rytm och driv som passar den känslostarka berättelsen finemang. Han har en puls i sitt sätt att skriva som jag tycker mycket om och rollfigurerna är lätta att ta till sitt hjärta.