Något för nattugglan…

 

Visningstiden är sannerligen inte den optimala, men för den som antingen orkar vara uppe så länge eller har möjlighet att spela in den finns det en hel del att hämta i The Woman In The Fifth (La Femme du Vème) som visas på TV4 med start klockan 03:05 i natt.

Filmen som är från 2011 är regisserad av den polske regissören Pawel Pawlikowski och bygger på en bok av den amerikanske författaren Douglas Kennedy. I de två ledande rollerna syns Ethan Hawke och Kristin Scott Thomas. Ethan Hawke spelar Tom Ricks. Han är en frånskild amerikansk författare som försöker få ordning på sitt liv.

Ett led i det är att han reser till Paris för att kunna tillbringa mer tid med sin dotter som bor där med hans franska ex-fru. Frun är dock inte alls intresserad av att få tillbaka Tom i sitt liv och hon ringer efter polis. Tom, som inte har några pengar, lyckas förhandla sig till ett rum på ett slitet och sjavigt hotell. Detta i utbyte mot att han ska jobba som nattvakt.

Efter en kort tid i staden träffar han av en slump änkan Margit Kadar (Kristin Scott Thomas). De två inleder en relation, men den svala och lite mystiska Margit Kadar vill bara träffa honom i sin lägenhet i det femte arrondissementet och hon vill absolut inte att han ska ställa några frågor om vem hon är eller hennes tidigare liv.

The Woman In The Fifth är en sorts psykologisk thriller, nedtonad och suggestiv. Pawel Pawlikowski berättar långsamt och det yttre skeendet är egentligen inte det viktigaste, utan det är det som sker inom de olika rollfigurerna som mest verkar intressera honom. Det är alls ingen oäven film, men jag tycker att Pawel Pawlikowski slarvar bort lite av potentialen i handlingen.

Filmen är bara 80 minuter lång och jag hade gärna sett att han broderat ut några av handlingsspåren lite mer. Det hade absolut funnits utrymme till det och det hade kunnat ta berättelsen än mer på djupet. Men sevärt är det absolut ändå och Pawlikowskis bildberättande är fint och bitvis poetiskt.

 

Gott om franska inslag i årets Oscarnomineringar

De enorma frankofona framgångarna vid Oscargalan häromåret då The Artist och Jean Dujardin firade stora triumfer kommer förmodligen inte att upprepas under överskådlig framtid men det finns möjligheter till frankofona framgångar även i år.

I fredags offentliggjordes nomineringarna till årets gala och inte minst när det gäller bästa animerade långfilm och bästa foto håller sig fransk film väl framme. Sedan är det frågan om det ska bli sjätte gången gillt för kompositören Alexandre Desplat som den här gången är nominerad för sin originalmusik i Stephen Frears Philomena.

Alexandre Desplat följer i Maurice Jarres och Michel Legrands fotspår i Frankrikes stolta tradition av filmmuskikskapande och skulle verkligen vara förtjäna att få priset denna gång.

Riktigt glädjande är att konstatera att den härliga  Victor och Josefine (Ernest et Célsestine i original) är nominerad till bästa animerade långfilm. Där stöter den på delvis franskt motstånd i form av Dumma mej 2. Den senare är ju medregisserad av den franske animatören och röstkonstnären Pierre Coffin.

Den senare spelar förutom regisamarbetet en mycket viktig roll för den filmens lyckade resultat eftersom det är han som ger röst åt de populära minionerna. Om jag får gissa så tror jag inte att vare sig Victor och Josefine eller Dumma mej 2 kommer att kamma hem priset.

Det känns som klippt och skuret för den japanske mästaren Hayao Miyazakis avskedsfilm film The Wind Rises. Jag har förvisso inte sett just den men med tanke på vad han har uträttat tidigare så är per definition en Miyazaki-film alltid en välförtjänt mottagare av priset för bästa animerade långfilm.

Den andra kategorin med starka franska inslag är alltså bästa foto. Även där finns det två nominerade att hålla tummarna för, Philippe Le Sourd och Bruno Delbonnel. Tyvärr så är de inte nominerade för sitt arbete med några franska filmer utan för Wong Kar Wais The Grandmaster respektive Coenbrödernas Inside Llewyn Davis.

Bruno Delbonnel har nominerats tre gånger tidigare, bland annat för sitt arbete i Jean-Pierre Jeunet-filmerna Amélie från Montmartre (Le Fabuleux Destin d’Amélie Poulain) och En långvarig förlovning (Un long dimanche de fiançailles). Med tanke på att han blev förbisedd för dessa två fantastiska prestationer så kan det kanske vara dags för juryn att ge honom priset nu?

Julie Delpy är tillsammans med Richard Linklater och Ethan Hawke nominerad för bästa manus baserat på annat material för manuset till Before Midnight och dessutom är franska filmer nominerade i båda kortfilmsklasserna, det vill säga för spelfilm respektive animerad film.

Vilka som vinner priserna får vi veta under sedvanligt pampiga former natten till den 2 mars svensk tid.