I dag är det svensk biopremiär för det franska dramat I trygga händer (Pupille i original) från förra året. I den tar regissören Jeanne Herry ett brett och omsorgsfullt grepp kring ämnet adoption.
Med det följer känsloladdade ämnen som känslor av otillräcklighet inför föräldraskapet och ofrivillig barnlöshet. Det sistnämnda är något som jag har egen erfarenhet av vilket såklart bidrar till att den hör filmen berör mig djupt.
I trygga händer låter oss följa med genom processen från det att ett det oönskade barnet Theo föds på sjukhuset i Brest till det att han hamnar i titelns trygga händer.
Utan moraliska pekpinnar behandlas den juridiska processen, socialtjänstens arbete med att hitta ett lämpligt nytt hem för barnet och alla inblandades funderingar och farhågor.
I bland balanserar det hela lite farligt nära instruktionsfilmens domäner men tonträffen är så fin och äkta att det med lätthet vägs upp. Och de finfina skådespelarna (Sandrine Kiberlain, Gilles Lellouche och Elodie Bouchez med flera) gör sina rollfigurer till människor av kött och blod.
I trygga händer är inte det dramaturgiskt mest spännande du kan se på bio denna sensommar men en fin, lite melankolisk men också varm film som berör.