Den första halvan av den franska Netflixserien Lupin blev något överraskande en rejäl framgång i början av året och sedan dess har många spänt väntat på den andra halvan av serien, däribland jag själv.
I början av sommaren var det äntligen dags för fortsättningen i form av fem nya avsnitt att släppas. Sent omsider har också jag nu haft tid att se dessa.
Tyvärr kan jag konstatera att den andra halvan av säsongen i mina ögon inte riktigt håller vad den första lovar utan lämnar mig en aning besviken. Tråkigt, eftersom den första halvan verkligen lämnade bordet dukat.
Det börjar dock bra. Den andra halvan av Lupin tar vid direkt vid den första säsongens rafflande cliffhanger till slut och den spänning som byggts upp skruvas inledningvis upp ytterligare.
Men sedan tappar det hela tyvärr fart och mycket av charmen och finnessen från den första omgången går förlorad i ett tämligen temposvagt tragglande av några av de ledande rollfigurernas historia.
Framåt de avslutande avsnitten tar anrättningen fart igen, men det räcker tyvärr inte för att den övergripande känslan ska bli lika positiv som efter den första halvan.
Annars finns en hel del att glädjas åt. Omar Sys charm är återigen svår att värja sig mot och mysfaktorn finns trots allt kvar. Men jag kan inte göra mig fri från känslan av bortslarvad potential och att detta hade kunnat bli så mycket bättre.
Återstår att se om det blir någon andra säsong av Lupin. I så fall hoppas jag att manusförfattarna jobbar lite mer på att se till att berättelsen håller genom hela säsongen.
BleuBlancRouge 