Häromveckan släpptes spelfilmen Spirou på svensk dvd. Samma dag släpptes en annan spelfilmsversion om en annan berömd seriefigur: André Franquins skapelse Gaston.
Filmen som i Sverige kort och gott heter Gaston (Gaston Lagaffe i original) hade fransk biopremiär får nära nog exakt två år sedan och i detta fall handlar det inte om någon regelrätt filmatisering av något av de många seriealbumen utan en nyskriven historia i den tecknade förlagans anda.
Här får vi träffa den late, men påhittige Gaston när han just inlett en karriär som praktikant på en firma vars affärsidé är ta hand om misslyckade produkter och göra om dem till något annat och mer användbart. Trots all välvilja i världen skapar den godmodige Gaston snabbt kaos på sin nya arbetsplats och driver chefen till vansinne.
Den senare låter honom dock hållas eftersom han missuppfattat det hela och tror att Gaston är ägarens son som han fått reda på ska dyka upp på firman.
Théo Fernandez är ett porträttlikt fynd i titelrollen och en del festliga och roliga scener bjuder Gaston på, men i mina ögon är den tyvärr inte lyckad som Spirou. Pierre-François Martin-Laval, som inte bara regisserat filmen utan också spelar rollen som Gastons chef, lyckas inte få riktig styrning på filmen och särskilt mycket hjälp från manussidan har han i ärlighetens namn heller haft.
Synd, för förutsättningar till något bättre fanns ändå på plats här.
BleuBlancRouge 