Så här på den franska nationaldagen brukar jag bjuda på ett tips på något att se, läsa eller lyssna på som har anknytning till varför det är just denna dag som blivit just det. I år tänkte jag slå ett slag för en klassisk teaterpjäs av en kvinna som lite i tysthet, långt ifrån så många som borde känna till henne gör det, varit en av den moderna teaterkonstens verkliga förnyare.
Ariane Mnouchkine som hon heter grundade 1964 det franska teatersällskapet Théâtre du Soleil och trots att sällskapet redan från början hade en kollektivistisk grundsyn kan man inte säga annat än att Ariane Mnouchkine varit dess tydliga ledargestalt. Konstnärlig ledare, dramatiker och regissör som hon varit.
Sällskapet räknas alltjämt som en av Frankrikes ledande experimentella scener och dess stora genombrott kom 1974 med pjäsen 1789, med manus och regi av Ariane Mnouchkine. Den handlar som titeln antyder om den franska revolutionen och det är just 1789 som jag vill tipsa om i dag. Pjäsen filmades av Ariane Mnouchkine själv och den har fått något av kultstatus i Frankrike. Nu finns ny möjlighet att uppleva detta praktverk till teaterföreställning igen eftersom filmen kom i en fransk nyutgåva förra året.
För ett praktverk är vad det är. Théâtre du Soliel håller till i en gammal nedlagd fabriksbyggnad i Vincennes i Paris och i 1789 utnyttjar Mnouchkine hela lokalen till fullo och använder rummet till sina snillrika scenlösningar som måste ha fått publiken att känna att det stod (salen hade ytterst få sittplatser) mitt i det skeende som sällskapet skildrade. Dessutom involverade Mnouchkine rent bokstavligt publikhavet i berättandet.
Ett av hennes genidrag i denna lite annorlunda skildring av den revolutionära förloppet var att förlägga skådespelet på flera scenplattformar runtom i lokalen och att tämligen halsbrytande växla mellan berättarstilar och tekniker. På så vis blir detta inte bara en resa genom det revolutionära Frankrike utan även genom teaterhistorien. 1789 präglas av experimentlusta, berättarglädje och engagemang. Det är en teater- (och film) upplevelse som jag inte kommer att glömma. Jag önskar egentligen bara att jag hade varit i den åldern att jag hade fått vara på plats och uppleva det hela då när det begav sig.
Glad Fête Nationale, kära frankofila vänner!
BleuBlancRouge 