Nu blir det BleuBlancRouge för hela slanten resten av mästerskapet

Först och främst vill jag lyfta på hatten och hylla det svenska laget för en hjältemodig insats i matchen mot England. I motsats till i matchen mot Ukraina så förtjänade den här gången laget verkligen inte att förlora, men så grym kan idrotten vara och det är inte alltid spelet på planen omsätts i ett rättvisande slutresultat. Ändå började ju kvällen så bra med en stabil och härlig seger för Frankrike (att det var PSG:s Jérémy Ménez som visade vägen med det första målet gjorde naturligtvis inte saken sämre i mina ögon) mot Ukraina och när Olof Mellberg nickade in det där svenska 2-1-målet i matchen mot England kändes det verkligen som att det här skulle bli en fotbollskväll utöver det vanliga. Men säg den lycka som varar för evigt. Det enda lilla positiva i bedrövelsen över det svenska uttåget ur turneringen är att jag nu inte behöver känna mig minsta kluven (vilket jag förvisso inte skulle ha gjort eftersom jag självklart håller på Sverige i alla lägen då minst lilla hopp lever) inför matchen mot Frankrike på tisdag, Kalla mig gärna förrädare men nu när Sverige inte har någon möjlighet att ta sig vidare kommer jag att hålla fullt ut på Frankrike. Jag vill absolut inte att Sverige i det här läget ska medverka till att även Frankrike blir utslaget. Det vore maximalt trist om både Sverige och Frankrike skulle få resa hem redan efter gruppspelet. Jag känner dessutom att Frankrike har en rejäl chans att gå riktigt långt i turneringen. Så jag hoppas att Sverige gör en riktigt bra match, men att slutresultatet ändå blir att Frankrike går vidare. Det är klart: det allra bästa vore kanske om Sverige vinner matchen, för att slippa nesan att inte vinna någon match i turneringen, och att England samtidigt slår Ukraina. Då går ju Frankrike vidare ändå. Men så skulle å andra sidan skulle då England vinna gruppen och Frankrike sålunda få en på pappret vassare kvartsfinalmotståndare. Nej, jag lutar nog trots allt åt att jag hoppas på fransk seger även i matchen mot Sverige. Som sagt kalla mig gärna förrädare, men när Sverige inte längre har någon möjlighet att göra det så ser jag gärna att Frankrike går hela vägen till guldfirandet den 1 juli. Allez, Les Bleus!