RSS Flöde

Luc Besson delvis tillbaka i gammal god form

Postat den

Med tanke på vad han har presterat hittills under 2000-talet är det svårt, nästintill omöjligt, att förstå att den franske regissören Luc Besson en gång i tiden räknades som en av världens mest spännande och största visionärer. Magin tycktes ta slut någonstans i samband med Det femte elementet från 1997.

Jeanne d’Arc från 1999, med dåvarande hustrun Milla Jovovich i huvudrollen, var inte mycket att skriva hem om och hans nästa projekt som regissör Angel-A (2005) var rent utsagt katastrofal. Utöver barnfilmstrilogin om Arthur och minimojerna, gjorda efter egen barnboksförlaga, har han främst varit verksam som producent och manusförfattare av en strid ström av inte sällan unket reaktionär dussinaction.

Tiden fram till och med Det femte elementet är dock en helt annan femma. Redan långfilmsdebuten Den sista striden från 1983 renderade honom en hel del uppmärksamhet, men det var den efterföljande imponerande sviten filmer som Subway (1985), Det stora blå (1988), Nikita (1990) och Leon (1994) som placerade honom i rollen som en av världens då främsta regissörer.

Tillsammans med kollegorna Leos Carax och Jean-Jacques Beineix utgjorde han kärntruppen av regissörer av den våg av synnerligen stilmedvetna franska filmer som gjordes under framförallt den senare delen och 80-talet och början av 90-talet och som kom att samlas under genrebeteckningen Cinéma du look.

Det var filmer som gav eko och blev stora succéer även långt utanför Frankrikes gränser. Carax Mauvais Sang (1986) och De älskande på Pont-Neuf (1991) och Beineix Diva-dödligt intermezzo (1981) och Betty Blue (1986) får tveklöst räknas till de moderna klassikerna. Precis som hos Besson tycks kreativiteten någonstans vid mitten och slutet av 90-talet ha sinat även hos de två genrekollegorna. I motsats till Besson har varken Carax eller Beineix varit särskilt aktiv under det nya millenniet.

Namnet Luc Besson har alltså sedan länge devalverats kraftigt i värde som kvalitetsmarkör. Det var ett bra tag sedan en film som Besson varit involverad i automatiskt fick biodistribution här i Sverige. Just nu är förvisso Athur och de två världarna aktuell på de svenska biograferna, men samtidigt släpps nu Luc Bessons näst senaste film Les aventures extraordinaires d’Adèle Blanc-Sec under sin internationella titel Adèle and the Secret of the Mummy direkt på DVD här i Sverige.

Lite märkligt och tråkigt kan jag tycka. Märkligt för att det, även om det som sagt inte säger sådär värst mycket, är Bessons bästa film sedan Det femte elementet och tråkigt för att det är en film som verkligen vinner på att visas på stor duk. Denna filmatisering av Jacques Tardis i Frankrike och Belgien så populära seriealbum från 70-talet har nämligen sina allra största styrkor på produktionsnivå.

Scenografin är magnifik och kostymerna fantastiska. Dessutom visar Besson den här gången åtminstone lite prov på den infallsrikedom i kameraarbetet som var en viktig del av hans version av Cinéma du look. Men i det stora hela är det stilmässigt faktiskt mer Jean-Pierre Jeunets En långvarig förlovning (2004) och Amélie från Montmartre (2001) än Cinéma du look över den här anrättningen. Dock utan Jeunets patenterade anarkism och drastiska humor.

Till dags dato har Jacques Tardi gjort nio seriealbum om sin hjältinna Adèle Blanc-Sec och Luc Bessons film är ett sorts koncentrat av de fyra första (de som släpptes på 70-talet). Tanken är att det så småningom ska bli två filmer till ,som då ska behandla de ytterligare volymerna.

De riktigt inbitna fansen av serieförlagan har haft en hel del att säga om Luc Bessons filmatisering, men det hör liksom till. Visst har Besson tagit sig vissa friheter, inte alltid helt lyckade sådana heller, men att göra vissa anpassningar till det annorlunda uttryckssätt jämfört med seriealbumets som en spelfilm innebär är trots allt oundvikligt.

Filmen tar sitt avstamp i Paris. Året är 1912 och den åldrade vetenskapsmannen Esperandieu lyckas när han testar sina telepatiska krafter av misstag kläcka ett gammalt pterodaktylägg på det naturhistoriska museet. Och det säger sig självt att det ställer till problem att ha en flygande ödla från dinosaurietiden härjande lös i Paris.

Samtidigt som flygödlan skapar förvirring på sitt håll återvänder journalisten och författarinnan Adèle Blanc-Sec från en resa till Egypten med det hon tror vara mumien av en gammal faraos livmedikus i bagaget. Adèle tror nämligen att hon med hjälp av Esperandieu kan väcka den gamla läkaren till liv – och att han ska kunna hjälpa Adèles svårt sjuka tvillingsyster Agathe.

Låter det lite rörigt? Ja, det händer en hel del i den här filmen och den väver som tidigare sagt ihop handlingsspår från fyra seriealbum. Det hade definitivt gått att dra ner på ambitionsnivån och koncentrera sig på några färre handlingsspår. Det högt uppskruvade tempot gör också att det är mycket som inte hinns med. Vare sig karaktärerna eller alla handlingsspår hinner utvecklas fullt ut.

Det blir också lite väl mycket slapstickfars och enkla humorpoänger över det hela ibland. Men samtidigt ligger en hel del av filmens charm i det högt uppskruvade tempot. En sak är dock säker, det är inte mycket (om ens något) kvar av den underliggande samhällskritik som faktiskt fanns i Tardis serieförlaga. Och att Luc Besson tyvärr har tillfört några på gränsen till gubbsjuka scener går naturligtvis stick i stäv med Tardis feministiska jämställdhetsbudskap.

I det stora hela levererar dock Luc Besson i Adèle and the Secret of the Mummy fullt godkänd matinéunderhållning av gammalt klassiskt snitt. Det är lite ytligt, karaktärerna en aning platta och dialogen (som i ärlighetens namn mer eller mindre alltid har varit en akilleshäl för Besson) lämnar en del i övrigt att önska, men visuellt är det så flyhänt att det ändå fungerar. Även om jag inte kan låta bli att fundera över hur otroligt mycket bättre det hade blivit om Jean-Pierre Jeunet själv hade gjort filmen – och inte bara på håll låtit sin ande sväva över den.

Om mattiaslin71

Jag heter Mattias Lindén och är journalist till yrket. Vid det här laget har jag varit verksam som journalist i drygt 25 år. Främst inom radio, men även som skribent. Jag har ett passionerat förhållande till film och sport. Utöver det tar även musik och att läsa upp stor del av min uppmärksamhet. Och min förkärlek för det franska är, som den här bloggen visar, mycket stor.

»

  1. Hej!

    Han hade sagt hela tiden att han skulle regissera bara 10 filmer. Sen bestämde han sig att fortsätta!

    Här kommer sin nästa produktion : http://www.fubiz.net/2011/05/09/colombiana-trailer/
    Tveksam :-S

    Hörs!
    /R

    Svara
  2. Kul att Adèle Blanc-Sec kommer till Sverige, jag hoppas att många hittar den! Såg den här i vintras och tycker att den är härlig med sitt myller av roliga karaktärer och häftiga miljöer!
    Länkar hit från min blogg, för dem som vill läsa din recension! Hälsar Karin
    /Brev från Servian

    Svara
    • Mattias Lindén

      Hej!

      Tack så mycket för länken hit och kul att du också gillade filmen. Utifrån vad du skrev om den tycks vi tycka ganska lika. Tveka inte att höra av dig med tips på saker som du tycker att jag bör kolla in.

      Svara
  3. Jag såg filmen (på bio) på Fantastisk Filmfestival i höstas och hade jätteroligt. Undrar om inte fransmännen har blivit bättre på att leverera kul matinéaction (kanske bättre än Hollywood) – Largon Winch, Adèle, Banlieue 13, Transporter (fast kanske inte lika familjevänligt)?

    Svara
    • Mattias Lindén

      Det är ju filmer som om man inte har för höga krav underhåller tämligen väl för stunden allihopa. Skulle kunna tänka mig att lägga till åtminstone de två första Taxi-filmerna till den listan. Har ett gott öga till dem. Fast det beror kanske mest på att jag är mycket fängslad av Marseille som stad.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: